Gå till innehåll

Korrosivitetsklasser

Här nedan beskriver vi de olika miljöklasserna som förekommer där produkterna monteras. Korrosivitetsklasserna är enligt SS_EN ISO 12944-2 och med hänsyn till atmosfärens korrosivitet samt miljöexempel. Nedan exempel är typiska miljöer i den tempererade klimatzonen (informativ).

Mycket låg korrosion

C1

C1.svg

Utomhus

-
-

Inomhus

Uppvärmda utrymmen med torr och obetydliga mängder föroreningar t.ex. kontor, affärer, skolor och hotell.

Låg korrosivitet

C2

C2.svg

Utomhus

Atmosfär med låga halter luftföroreningar.
Lantliga områden.

Inomhus

Icke uppvärmda utrymmen med växlande temperatur och fuktighet. Låg frekvens av luftkondensation och låg halt luftföroreningar t.ex. sporthallar och lagerlokaler.

Måttlig korrosivitet

C3

C1.svg

Utomhus

Atmosfär med viss mängd salt eller måttliga mängd luftföroreningar. Stadsområden och lätt industrialiserade områden. Områden med visst inflytande från kusten.

Inomhus

Utrymmen med måttlig fuktighet och viss mängd luftföroreningar från produktions processer t.ex. bryggerier, mejerier och tvätterier.

Hög korrosivitet

C4

C4.svg

Utomhus

Atmosfär med måttlig mängd salt eller påtagliga mängder luftföroreningar, vid industri- och kustområden.

Inomhus

Utrymmen med hög fuktighet och stor mängd luftföroreningar från produktionsprocesser t.ex. kemiska industrier, simhallar och skeppsvarv.

Mycket hög korrosivitet (industriell)

C5-I

C5-I.svg

Utomhus

Industriella områden med hög luftfuktighet och aggressiv atmosfär.

Inomhus

Utrymmen med nästan permanent fuktkondesation och stora mängder luftföroreningar.

Mycket hög korrosivitet (marin)

C5-M

C5-M.svg

Utomhus

Kust- och offshoreområden med stor mängd salt.

Inomhus

Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stora mängder luftföroreningar.

Ytbehandlingens livslängd

Nedan är en beräkning av ytbehandlingens livslängd fram till rödrost uppstår på ytan. Medelavfrätning per ytenhet och ensidig tjockleksreduktion under en exponeringstid på ett år.

C1

Stål: medelavfrätning (g/m2): < 10

Stål: tjockleksreduktion μm: ≤ 1,3

Zink: medelavfrätning (g/m2): ≤ 0,7

Zink: tjockleksreduktion μm: ≤ 0,1

C2

Stål: medelavfrätning (g/m2): > 10–200

Stål: tjockleksreduktion μm: > 1,3–25

Zink: medelavfrätning (g/m2): > 0,7–5

Zink: tjockleksreduktion μm: > 0,1–0,7

C3

Stål: medelavfrätning (g/m2): > 200–400

Stål: tjockleksreduktion μm: > 25–50

Zink: medelavfrätning (g/m2): > 5–15

Zink: tjockleksreduktion μm: > 0,7–2,1

C4

Stål: medelavfrätning (g/m2): > 400–650

Stål: tjockleksreduktion μm: > 50–80

Zink: medelavfrätning (g/m2): > 15–30

Zink: tjockleksreduktion μm: > 2,1–4,2

C5-I

Stål: medelavfrätning (g/m2): > 650–1 500

Stål: tjockleksreduktion μm: > 80–200

Zink: medelavfrätning (g/m2): > 30–60

Zink: tjockleksreduktion μm: > 4,2–8,4

C5-M

Stål: medelavfrätning (g/m2): > 650–1 500

Stål: tjockleksreduktion μm: > 80–200

Zink: medelavfrätning (g/m2): > 30–60

Zink: tjockleksreduktion μm: > 4,2–8,4